Idag när jag kom hem från en allt på tok för svettig och utmattande dag på jobbet så låg där ett brev innanför vår rektangulära dörr, adresserat till mig! Trodde först det var nån reklam. Ingen skickar väl någonsin brev till stackars mig... men när jag tittade närmre så såg jag med mitt öga att det var ett handskrivet och stämplat brev.

- Wow!

Chockad och häpen över detta våldsamt magiska scenario så öppnade jag denna skatt, i där låg en liten liten babyblå bok vars namn lyder

"Lilla boken om pappor"!

Efter mitt flickaktiga fnitter börjar jag undersöka brevet efter en avsändare, men icke, en hemlig pappa-fan. Så - nu ber jag den skyldige att träda fram i ljuset! Visa dig!

Pappa Andreas 

I Omröstningen: Vilket namn gillar du bäst på en tjej, Ida eller Tindra?

Vann: Tindra

I Omröstningen: Tror du att det blir en pojke eller flicka?

Vann: Hundvalp

Nya bilder uppe på datum 29 Juni inlägg "Clash of the Titans"!

Vecka 6 Vs. Vecka 17

Herregud vad stor man blivit..Undrar hur det kunde skett

Jaha, fick nyligen klagomål på för litet bloggskrivande.

Har egentligen inget att skriva om, för det har varit stillastående på händelsefronten den senaste tiden. Så jag tänkte passa på att tacka för alla rara kommentarer och gratulationer, speciellt tack går till Feänor och Blur. =D Och lite mindre tack går till Moster och Per, som tydligen behöver en föreläsning om blommor och bin. Barn är inte cyklar eller valpar, sålänge inte mamman är en cykel eller hund. Och sluta upp med eran hemorrojd diskussion på stört! Kan någon tacka Karin för att hon är den raraste gammelfarmorn i världen? Tack och hej, leverpastej!

//Annika

Låg i soffan med Andreas och kollade på Hell's Kitchen på kvällen, och helt plötsligt känner jag nåt som känns som en spark. Jag håller andan och känner efter och visst! där kom en till. Andreas flyger på mig med handen och vi känner efter i ett par minuter. Men inte kunde den sparka då, nej då. Det sägs ju att det kan vara tarmarna man känner när man väl känner nåt,men det var som två "knäpp" på precis samma ställe, och jag blev själv förvånad över känslan så jag tror nog att det faktiskt var bebben som gjorde uppror ikväll. Häftigt!

//Annika

Plastfarmor har visst en del gömt i skjortärmen märker jag. En gammal filt som Plastfars mormor stickat? Skithäftigt!

Både jag och Andreas skulle se det som en ära att få använda en sådan gammal men ändå välbehållen filt att låta Bengta sova i, eller kanske ha i vagnen såsom det var tänkt från början? Det är spännande med gamla saker som behållits generation efter generation, att de lyckats behålla saker så länge som över 30 år är fascinerande tycker båda jag och Andreas. Var det en tröja som Plastfarmor stickat när hon var sju också eller hur sa moster?

Detta är väl ytterligare bevis på att barnen blir stora väldigt snabbt, kanske? =D

//Annika